DN lyfter Swegreen på ekonomisidorna

Så här skriver DN:

En stor Coop eller Ica maxibutik är inte bara en butik. De har genomgått en förvandling de senaste åren till mindre livsmedelsproducenter, med utökade stycknings- och förpackningsmöjligheter och bageri. Nu har dessutom en handfull stormarknader i landet börjat med inomhusodlade kryddväxter och grönsaker.

"Det är så närodlat det kan bli", säger Christofer Spångberg, butikschef och ansvarig för livsmedelsvarorna på Ica Maxi Solna.

Han står med ansiktet mot butikshyllorna där kryddor och sallad bjuds ut med ”2 för 45 kr”. Till höger kan han se rätt in på odlingen av basilika, mynta, bladpersilja, timjan, dill, pak choy och olika sallader. I slutet av sommaren fick lagret ge plats för den 45 kvadratmeter stora anläggningen.

Basilikan är snabbast

Odlingen börjar i ett stängt ”fröknäckarskåp” med 95 procents luftfuktighet och slutar i färdiga plantor efter drygt en månad.  Basilikan är snabbast, 33 dagar från frö till färdig planta. Rosmarin, som tar 60 dagar att odla, har Christofer Spångberg valt bort. "Vi skördar fem dagar i veckan", berättar han och fortsätter: "Det som vi inte tar ut till kund, om det är någon fläck på det till exempel, det tar vi hand om. Vi gör till exempel egen pesto av basilikan. Vi gör sallader av vår egen sallad. Det är ett sätt att ta hand om vårt matsvinn och att kunna förädla våra produkter. Vi planerar för att utöka vår köksanläggning så att vi kan ta hand om mycket mer av maten."
Odlingsmodulerna i butikerna sköts med hjälp av både mänsklig och artificiell intelligens. Planeringen för när plantorna ska skördas, kontrollen av klimatet (vatten, luftfuktighet etc) samt näringen till växterna är AI-styrda.

Hållbar livsmedelsnäring

Men frågan är hur miljövänlig inomhusodling är. Forskarna är oense. Gunnar Rundgren är jordbruksexpert, en av grundarna av KRAV samt upphovsmannen till Matlust rapport om inomhusodling som kom för några år sedan. Matlust är ett EU-projekt för att utveckla en hållbar livsmedelsnäring i Stockholmsregionen.
"Min huvudsakliga invändning mot den här typen av produktion är framför allt att den väldigt ofta framställs som att den skulle vara mer miljövänlig och att den skulle vara ett sätt att producera livsmedel för en växande världsbefolkning", säger han och menar att det vore bättre att kalla det ”lyx” och jämföra med till exempel odling av tulpaner.
"Pratar vi om att föda världen så är inomhusodlingar helt irrelevanta. Mänskligheten behöver kalorier, fett och proteiner som finns i spannmål, bönor och andra grödor som man inte odlar inomhus. Därför är inte inomhusodling ett alternativ till jordbruket", säger han och riktar även kritik mot påståendet att det skulle vara klimatvänligt: "Betraktar man energiproduktion som ett miljöproblem så är inomhusodling mycket mer resurskrävande än all annan typ av odling."

Minskar transportkostnader

Forskaren och experten på odling i kontrollerade miljöer, Karl-Johan Bergstrand på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Alnarp är av en annan uppfattning. Han och doktoranden Annie Drottberger menar att man inte kan bortse från att odlingen inomhus kan minska transportkostnaderna. De hänvisar också till rapporter om att det visst går att odla andra proteinrika grödor inomhus. Produkterna håller hög hygienisk standard och oftast behövs ingen användning av pesticider. "Inomhusodlingen har den fördelen att man kan odla nära konsumenten. Det blir ett litet annat koncept när det gäller distribution och försäljning än när det gäller mer traditionell produktion", säger han. Även om inomhusodling har förekommit tidigare är det just LED-tekniken och de nya armaturerna som står bakom de nya möjligheterna.
"Det har med den tekniska utvecklingen att göra, framför allt belysningstekniken. Samtidigt med en ökande trend med närodlat och obesprutat och att det är enkelt skalbart. Det har kommit ett flertal aktörer och det är fler på väg in", fortsätter Karl-Johan Bergstrand.

Swegreen bytte affärsmodell

I Sverige började flera startups med inomhusodling för några år sedan. Männen bakom Swegreen drog till exempel igång en odling under mediehusen i Marieberg 2019, skänkte bort kryddor till förbipasserande journalister och fick därmed också en marknadsföringsskjuts. Då hette företaget Plantagon och satsade på vertikalodling inomhus, något som inte fungerade. Företaget gick i konkurs och investerarna förlorade många miljoner på misslyckandet. Flera av personerna bakom Plantagon står nu bakom Swegreen. De har flera konkurrenter i företagen Grönska, Ljusgårda och Urban Oasis. Samtliga företags årsrapporter visar på förluster. Swegreen fick ta in nytt kapital före jul.
"Vi bestämde oss för att byta affärsmodell och flytta in i matbutikerna för att minska logistikbehovet. Varför inte flytta närmare slutkonsumenten? I augusti 2020 lanserade vi vår första instore-farming (butiksodling) på ett Ica Kvantum i Göteborg", berättar Sepehr Mousavi, innovations- och forskningschef på Swegreen. 
Butikerna köper inte ett växthus från Swegreen utan står bara för ytan och installationer av vatten och avlopp samt en startavgift. Sedan betalar de för en ”prenumererad tjänst” baserad på det antal plantor de vill skörda per dag. I dagarna skrev Swegreen kontrakt med ytterligare en Ica maxi-butik i Stockholmsområdet.
"Vi har mer kostnader än vi tjänar pengar. Vi har stora utvecklingskostnader bakom oss och är nu redo att skala upp ordentligt, vilket också är en förutsättning för bolagets finanser. Det är ganska vanligt för techbolag att ha röda siffror de första åren med hänsyn till forskning och utvecklingskostnader. I och med detta kommer vi att tillföra ytterligare kapital till bolaget under året", säger Sephr Mousavi på Swegreen. Han oroar sig mer för hur företaget ska klara av ”ketchupeffekten” när nu allt fler stormarknader hör av sig om förutsättningarna för inomhusodling.
"Ingen vill vara först, men ingen vill heller vara sist."

Fakta Inomhusodling i butik

Butikerna köper inte ett växthus utan står bara för ytan och installationer av vatten och avlopp. Sedan betalar de för en ”prenumererad tjänst” baserad på det antal plantor de vill skörda per dag. De binder sig för 36 månader inledningsvis och betalar ett par hundra tusen kronor i en startavgift. Butikerna kan välja mellan 60 kvadratmeter eller 45 kvadratmeter odlingsyta. Dessutom finns en mindre modell för restauranger, som finns på Fotografiska i Stockholm. Butikerna får cirka 400-450 plantor per dag totalt cirka 15 000 plantor per månad. Det går att bestämma hur mycket man ska skörda per dag, kanske mer i slutet av veckan när kunderna helghandlar. Fröerna läggs på en ”plugg” av stenull, cirka 2x3 cm, i ett skåp med 95 procents luftfuktighet. Efter 1-3 dagar flyttas de ut i den så kallade barnkammaren där de spenderar 2-3 veckor. I huvudodlingen får de sedan växa i två veckor till. Basilikan är snabbast, 33 dagar från frö till färdig planta. Rosmarin tar 60 dagar på sig.

Läs artikeln i sin helhet: www.dn.se/ekonomi/nu-borjar-butikerna-med-inomhusodling/